både jag och Jess kommer säkert grina som två små barn :P Inte okej , fjantigt kan säkert vissa tycka men vi har blivit som en liten familj här... Jess och jag har i stort sett setts varje dag i ett halvårs tid...så det känns allt lite jobbigt det här... Å när Michis , min söta lite michis åkte så kunde jag inte heller hålla tillbaka tårarna.. jag har tydligen blivit rejält fäst vid de här tjejerna :) <3

Sen är det klart de är lite extra jobbigt då jag faktiskt stannar kvar här ensam, efter att alltid haft någon att va med till att inte ha någon, iaf nu den första tiden innan utbildning eller jobb påbörjas.

Men men, dom flyttar ju inte till månen! :) Det har redan snackats om reunion i samband med Jennies bröllop uppe i norrland, sommarvecka på gotland i Johannas sommarstuga och en tripp till Fiiinnelandet! Sen kommer jag våldgästa hos michis och camilla så ofta ja kan då de bor hyffsat nära :) <3

Så här ska då inga kontakter brytas eller glömmas av... Er kommer jag hålla hårt i ska ni veta!